Rapport: Hur skapas trygghet och tillit i utsatta bostadsområden?

Ladda ner rapporten

Förord

En angelägen fråga i dagens samhälle är hur vi ska kunna skapa mer trygghet och tillit i våra bostadsområden – en frågeställning som är särskilt aktuell i det som kallas utsatta bostadsområden. Även om det finns en allmän uppfattning om att det egentligen behövs långsiktiga, förebyggande åtgärder är det ofta lokala polisinsatser med kameraövervakning och visitationszoner som tillgrips för att öka tryggheten. Syftet med den seminarieserie som beskrivs i denna rapport, har varit att presentera och diskutera andra sätt än de polisiära för att arbeta med de utmaningar som finns i flera flerbostadshusområden idag, och att lyfta fram goda exempel där man har använt andra tillvägagångssätt för att förbättra de boendes levnadsförhållanden och öka tryggheten.

Utgångspunkten har varit att visa hur man kan arbeta med mer eller mindre omfattande fysiska förändringar och olika sociala insatser, men också hur olika aktörer kan samverka och vad de kan åstadkomma tillsammans. Exemplen har hämtats från Danmark och Sverige där utmaningarna är likartade men där både förutsättningar och arbetssätt ser delvis olika ut. Målsättningen har varit att presentera åtgärder och arbetssätt som kan ge svar på följande frågor:

• Vilken typ av åtgärder skapar förändring och ökad trygghet?
• Vilka aktörer behöver medverka och ha ansvar för förändringsprocessen?
• Vilka typer av arbetsmetoder och finansiering behövs?

Ambitionen har varit att vid varje seminarietillfälle presentera både praktiska erfarenheter och forskningsresultat, och att deltagarna ska representera de olika aktörer som kan tänkas delta i den här typen av förändringsprocesser. Redovisningen av praktiska erfarenheter har i första hand gjorts av fastighetsförvaltare, fastighets- och verksamhetsutvecklare, arkitekter och representanter för civilsamhället. För de mer övergripande och teoretiska inslagen har forskare från universiteten i Malmö, Lund och Aalborg ansvarat. Deltagarantalet har vid varje tillfälle varierat mellan 35 och 40 personer med representanter för bostadsföretag, kommuner, arkitektkontor, akademi, civilsamhälle samt finansiärer (Landsbyggefonden). Två av seminarierna genomfördes i Malmö och ett tredje i Helsingör.

Rapportens innehåll baserar sig i första hand på presentationerna vid de tre seminarietillfällena men även på litteraturstudier och ett mindre antal intervjuer. Både seminarier och rapport har tillkommit genom ett stipendium från Riksbyggens Jubileumsfond Den goda staden och vi vill här tacka Jubileumsfonden för att vi har fått denna möjlighet att presentera, jämföra och diskutera olika exempel på förändringsprocesser i bostadsområden, och att sprida de erfarenheter som görs genom olika initiativ. Vi vill även tacka alla föreläsare och seminariedeltagare som bidragit med sina erfarenheter och kunskaper. Ett särskilt tack vill vi också rikta till de aktörer som har varit medarrangörer till seminarierna: Idéburen Utveckling, Glokala Folkhögskolan och BID Malmö.

Vår förhoppning är att rapporten ska ge nya insikter och inspirera till nya initiativ. Eftersom flera av åtgärderna sammanfaller med ambitionerna för hållbar stadsutveckling hoppas vi att rapporten även ska bidra med kunskap till aktörer verksamma i projekt med denna inriktning.

Malmö och Köpenhamn i november 2025

August Nilsson, Elisabeth Dalholm och Claus Bech-Danielsen

Innehållsförteckning

Innehåll

Förord

1. Insatser i utsatta områden: Tre seminarier och tre huvudteman
2. Förutsättningar i Sverige respektive Danmark
   • 2.1 Vad är ett utsatt område?
   • 2.2 Hur definieras trygghet, hur skapas den och hur samspelar trygghet och tillit?
   • 2.3 Varför är en jämförelse av Danmark och Sverige intressant?
3. Svenska och danska exempel – olika inriktningar och arbetssätt
   • 3.1 Sex svenska exempel
     • Tynnered i Göteborg
     • Sofielund i Malmö
     • Drottninghög i Helsingborg
     • Brf Ida i Rosengård, Malmö
     • Navet i Bergsjön, Göteborg
     • Jämlik hälsa i Lindängen, Malmö
   • 3.2 Fem danska exempel
     • Motalavej i Korsør
     • Bispehaven i Aarhus
     • Tingbjerg i Köpenhamn
     • Vapnagaard i Helsingör
     • Aalborg Øst med Kildeparken, Aalborg
   • 3.3 Forskarnas inlägg i seminarieserien
4. Vilka är erfarenheterna hittills?
   • 4.1 Preliminära erfarenheter från den danska Parallelsamfundslagstiftningen. Vad lyckas och vad misslyckas?
   • 4.2 Olika aktörers erfarenheter och reflektioner
5. Två sätt att se på trygghet i utsatta bostadsområden – inifrån och utifrån
6. Aspekter att vara uppmärksam på vid en jämförelse av de två länderna

Litteraturförteckning och vidare läsning

Bilagor

Tidigare publicerat i skriftserien ”Att bygga den glokala staden”

1. Björn Bjerke, Daniel Hjorth, Håkan Larsson & Carl-Johan Asplund (2007): Publikt entreprenörskap. Det marginella görs centralt.
   ISBN: 978-91-976877-0-6
2. Fredrik Björk, red. (2008): SamarbetsCentrum. Rapport om ett projekt och visioner för framtiden.
   ISBN: 978-91-976877-1-3
3. Björn Bjerke & Mathias Karlsson (2011): Samhällsentreprenör. Att inte bara vara och att agera som om.
   ISBN: 978-91-976877-2-0
4. Fredrik Björk (2014): Att göra social förändring. En bok om Sofielund Agency.
   ISBN: 978-91-976877-3-7
5. Elisabeth Dalholm Hornyánszky & August Nilsson (2023): Delningsekonomi – för ökad trygghet? Tolv europeiska exempel med social förankring och gemensamt ägande i fokus.
   ISBN: 978-91-976877-4-4