Rapport: Delningsekonomi – för ökad trygghet?

Ladda ner rapporten

Beställ rapporten

Beställ rapporten i tryckt version genom att maila till august@glokala.se. Ange din postadress.
Kostnad: 50 kr/ex + porto. Vi mailar tillbaka uppgift om belopp och nummer för Swish eller bankgiro-inbetalning.

Sammanfattning

Kan delningsekonomi bidra till en tryggare stad, och vilka former av delande finns det idag som kan medverka till att skapa en sådan trygghet? Det är några av de frågor som diskuteras i denna studie. Människor har i alla tider delat saker med varandra, men delande och delningsekonomi har under senare tid fått ny aktualitet genom att de blivit begrepp som förknippas med hållbar utveckling och speciellt utvecklingen av hållbara städer. En allmän definition av delningsekonomi är möjligheten att hyra, dela eller låna saker istället för att äga dem själv, och i detta ingår även möjlighet att ta del av tjänster eller byta respektive ge bort saker. De senaste tio åren är det i första hand delande som baseras på de möjligheter som avancerad teknikutveckling erbjuder som har fått uppmärksamhet – med fokus på den resursbesparande aspekten av delande, utan något tydligt socialt motiv.

I utvecklingen av koncept för hållbara städer har det offentliga stadsrummet länge stått i fokus och närvaro av människor har bedömts vara en betydelsefull faktor när det gäller att skapa trygghet i staden. Trygghet associeras i detta sammanhang vanligtvis med risken för att utsättas för brott. Men trygghet är även en social aktivitet som skapas tillsammans med andra och som förutsätter tillit till samhället och det sociala sammanhang som vi tillhör. Den skapas när människor känner geografisk tillhörighet och identifierar sig med sitt bostadsområde, sin stadsdel eller sitt lokalsamhälle – och känner ansvar för både platsen och de människor som vistas där.

Mot bakgrund av studiens syfte – att undersöka hur delande kan bidra till tryggare stads- och landsbygdsmiljöer – har vi valt att studera exempel som delvis går bortom den gängse definitionen av delningsekonomi där det oftast är individers delande som står i centrum. Genom att granska tolv case, exempel på utvecklingsinitiativ i stads- och landsbygdsmiljöer i Sverige, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Schweiz, vill vi synliggöra olika sätt att använda delande för att öka trygghet och samtidigt bidra till en hållbar samhällsförändring. Det sker genom gemensam organisering utifrån den lokala platsen – en stadsdel, ett kvarter, en by eller en bygd – och kan bli en utvecklingsplattform där medborgares engagemang och idéer uppmuntras, vidareutvecklas och sprids till andra platser. I den meningen kan sådana initiativ ses som laboratorier för hållbar utveckling där nya visioner och målsättningar formuleras, prövas och utvecklas i praktiken.

I casen vi har undersökt sker organisering av delande gemensamt, vilket knyter an till den bild som ges i Boverkets skrift (2020) av hur delande kan komma att utvecklas såväl i stadsrum som i glesbygd. De utgör även exempel på en vidare tolkning av trygghetsskapande där människors inflytande och civilsamhällets ansvarstagande ingår som viktiga komponenter. Genomgående är visionen att gemenskapen ska öka genom att olika resurser delas – energi, lokaler, fastigheter, utemiljöer, stadsrum, odlingar, verksamheter, tjänster och även kunskap och kompetens. Tonvikten ligger inte på ett delande som möjliggörs av digitala gränssnitt, men ofta används någon form av digital kommunikation och i några fall är också tekniska system viktiga.

I den här skriften beskrivs även olika organisationsformer för delande. Målsättningen för samtliga case är att få självständig ekonomisk bärkraft och en långsiktighet bortom de tillfälliga projektmedel som ofta utgör de finansiella förutsättningarna i starten. Flera av dem, särskilt de utländska exemplen, har valt en kooperativ förvaltningsform och representerar den kooperativa förnyelse inom bostadsbyggande och energiförsörjning som under de senaste decennierna har ägt rum i Europa.

Det finns inte bara variation i vilka resurser som delas utan även i motiven för att dela. I några av casen är det främst praktiska och ekonomiska skäl som dominerar, exempelvis i de nederländska energikooperativen, där energiomställningen från gas och annan fossil energi sker med en uttalad jämlikhetsambition om att kunna erbjuda alla i bygden rimliga elpriser. För projekten som beskrivs i avsnittet Lokalt utvecklingsarbete på landsbygden är det kontrollen över lokal utveckling och frågor som har betydelse för det egna livet som är viktiga motiv. I andra case är det ideologiska överväganden som är den huvudsakliga drivkraften. Där är målet att skapa utrymme för en annorlunda, mer hållbar livsstil eller att omsätta visioner om en hållbar framtid i nya koncept för hållbart stadsbyggande som till exempel i de danska semi-urbana projekten eller i de schweiziska bostadsprojekten. De utländska casen tillför även nya perspektiv som vi kan lära av i Sverige. Dels visar de på betydelsen av en samhällsstödd struktur som underlättar och inspirerar till att den här typen av projekt genomförs, dels utgör de exempel på hur kooperativa och allmännyttiga bostadsföretag kan vara viktiga medaktörer och bidra till ökad integration och nya finansieringsformer. En mer detaljerad beskrivning av detta görs i rapportens avslutande avsnitt.

Tidigare publicerat i skriftserien ”Att bygga den glokala staden”

1. Björn Bjerke, Daniel Hjorth, Håkan Larsson & Carl-Johan Asplund (2007): Publikt entreprenörskap. Det marginella görs centralt.
   ISBN: 978-91-976877-0-6
2. Fredrik Björk, red. (2008): SamarbetsCentrum. Rapport om ett projekt och visioner för framtiden.
   ISBN: 978-91-976877-1-3
3. Björn Bjerke & Mathias Karlsson (2011): Samhällsentreprenör. Att inte bara vara och att agera som om.
   ISBN: 978-91-976877-2-0
4. Fredrik Björk (2014): Att göra social förändring. En bok om Sofielund Agency.
   ISBN: 978-91-976877-3-7