2017/18 utforskar vi organisationsformen sociokrati. Sociokrati bidrar med konkreta verktyg för att bygga upp en effektiv, jämlik, demokratisk och transparent organisation. Här berättar pedagogerna August, Anna, Lisa och Emma samt styresesekreteraren Göte mer om processen.
Våren 2015 startades arbetsgrupper med representanter från personalen och styrelsen, som tog fram förslag kring Glokalas utveckling inom olika områden. En av grupperna arbetade med övergripande organisationsutveckling.
– Syftet var att lyfta blicken efter att vi hade utvecklats som folkhögskola i 10 år. Vilket samhälle vill vi vara med och skapa? Hur vill vi fortsätta att utvecklas organisatoriskt? berättar August Nilsson.
Inom organisationsgruppen växte det fram förslag om försök med införande av en organisationsform som kallas för sociokrati.
– Sociokrati är ett sätt att organisera arbetet för att få fler att engagera sig i och få inflytande över strategiska beslut på skolan. Sociokrati rätt använt ger transparens, tydlighet i vilka beslut som fattas var och en likvärdighet mellan alla medarbetare på arbetsplatsen, beskriver Anna Angantyr.
Viktiga beslut tas med konsent eller samtycke, vilket innebär att alla som påverkas av beslutet har en möjlighet att tycka till om det. Konsent skiljer sig från konsensus, som innebär att vem som helst kan stoppa ett beslut om den inte håller med.
– När vi arbetar med konsent stoppar vi inte beslut, utan kommer med motiverade invändningar, som istället för att stoppa förslaget förbättrar det. Vi kan bara invända mot ett förslag om det går i klinch med våra övergripande mål eller förhindrar vårt arbete, förklarar Lisa Petri.
Ett flertal möten ägde rum mellan personal och styrelse under våren 2016 för att lära känna denna metod. En expert från USA, Diana Leafe Christian, blev inbjuden för att leda olika informationsmöten och övningar om sociokrati. En studiedag ägnades åt att enligt sociokratimetod i cirklar, eller kretsar som det också kallas, utarbeta förslag till en ny vision för föreningen.
Efter studiedagen valdes några representanter, som fick i uppdrag att bearbetade de olika förslagen till en kort text, innehållandes vision och uppdrag. Detta förslag presenterades för personal och styrelse som fick ställa klargörande frågor och föreslå förbättringar, tills formuleringen kändes tillräckligt bra och ett beslut kunde tas enligt konsent.
– Ett uttryck inom sociokrati är ”Good enough for now. Safe enough to try?”. Det är ett sätt att komma till skott och göra någonting, testa, komma till handling. Vi kan nöja oss med att det är bra nog som det är. Vi vet att vi kommer utvärdera det och får chansen att skaffa oss mer erfarenhet, förklarar Emma Ivarsson.
Styrelsen behandlade under flera sammanträden frågorna om försök med sociokrati, med särskild hänsyn till vad det kommer innebära för styrelsens arbete. Beslut fattades i slutet av 2016 om att testa sociokrati under 18 månader med vårterminen 2017 ägnad åt fortbildning och olika förberedelser för försöket. Personalen hade då individuellt fått uttrycka sin inställning. De allra flesta var positiva och ingen motsatte sig förslaget.
– Efter försökstiden utvärderar vi och fattar beslut om vi ska fortsätta använda metoden, avslutar Göte Rudvall.
Fler som utforskar sociokrati - Lund/Höörbaserade Holma folkhögskola, en av Sveriges yngsta folkhögskolor, har från start jobbat med att bygga upp sin organisation enligt sociokratisk modell. Vi på Glokala har ett löpande utbyte med Holma kring sociokratiarbetet. - Skolan Rainbow Community School i USA har infört sociokrati. I filmen ”Intro to Dynamic Governance Schools” (5:24 min) berättar de mer om vad de gillar med det. I USA kallas sociokrati ofta dynamic guvernance, vilket är samma sak. - Ängsbacka Kursgård i Molkom och Kontrapunkt i Malmö är ett par andra organisationer som utforskar sociokrati i Sverige.