Vill du veta mer om Latinamerika? Då är det här nyhetsbrevet för dig!
Veckotidningen Liberación och Glokala Folkhögskolan gör det här
nyhetsbrevet tillsammans och vi gör det för att ge en annorlunda och
mer mångfacetterad bild av Latinamerikas utveckling än den som finns i
traditionella svenska medier. Sprid vidare till så många som möjligt!
Trevlig läsning!

HONDURAS
Zelaya har åkt till Dominikanska Republiken
Honduras före detta president Manuel Zelaya åkte i onsdags den 27 januari till Dominikanska Republiken efter det att hans efterträdare Porfirio Lobo hade tillträtt sitt ämbete. Lobo har tidigare vunnit ett presidentval organiserat av statskuppsmakarna.

I trots mot statskuppen som avlägsnade honom från makten i juni 2009 och diktaturregimens tryck för att han skulle avsäga sig posten som Honduras president, har Zelaya hela tiden vidhållit sitt löfte att fortsätta sitt uppdrag som Honduras legitime president fram till datumet då han skulle efterträdas.

Helt enligt planerna reste Zelaya efter Lobos makttillträde till Santo Domingo i sällskap med Dominikanska Republikens president Leonel Fernández, sin hustru och en dotter. Tusentals honduraner gick till Tegucigalpas flygplats för att ta avsked och ge uttryck för sina önskningar att han snart ska återvända. ”Nationella Fronten mot Statskuppen” sade på flygplatsen att man ska fortsätta kampen som Zelaya inledde för ett mer demokratiskt land.


CARACAS
ALBA är med Haiti
Utrikesministrarna för ALBA (Bolivarianska Alternativet för Amerikas folk) beslutade på sitt möte den 24 januari i Caracas att kräva att FN tar på sig an-svaret att samordna de internationella hjälpinsatser som skickas till Haiti för att möta krisen efter jordbävningen som ägde rum den 12 januari.

På det extrainsatta mötet som hade sammankallats av Venezuela utvärderade utrikesministrarna också möjligheten att skapa en fond för att återuppbygga det hård prövade landet. Fonden skulle finansieras av ALBA-banken och andra enheter. En av huvud-punkterna som ministrarna enades om var att skicka en grupp läkare som kommer att arbeta med dem som redan befinner sig på Haiti. Ett annat förslag som diskuterades var att hjälpa till med energitillförsel via Petrocaribe för att skicka bränsle till Haiti och förse landet med elektricitet.

Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez var bland de första att ta till orda på mötet och han betonade att när jordbävningen inträffade ”så åkte inte till ALBA till Haiti, ALBA var redan där och upplevde på plats det som hände”.

- Vi måste ta tillvara hela ALBAs erfarenhet när det gäller utbildning, livsmedel och infrastruktur och jag är säker på att med vår plan så kommer vi att hjälpa till att återuppbygga ett självständigt och suveränt Haiti som kommer att resa sig från den tragedi landet just nu upplever, sa Venezuelas utrikesminister Nicolás Maduro.


Fidel Castro:
Kuba skickar läkare, inte soldater
Den kubanske ledaren Fidel Castro krävde söndagen den 24 januari i en av sina vanligt återkommande betraktelser att FN och USA förklarar varför så många soldater från USA och andra länder har skickats till Haiti efter jordbävningen den 12 januari. ”Vi skickar läkare, inte soldater!” skrev Fidel om Kubas bistånd.

- Mitt under Haitis tragedi har tusentals soldater från USAs infanteri- och marinkår, luftburna trupper från 82:a divisionen och andra militära krafter ockuperat landet utan att någon vet hur och varför, skrev Fidel Castro.

- Ännu värre är att varken Förenta Nationerna eller USA:s regering har gett allmänheten en förklaring för dessa militärförflyttningar, tillade den kubanske expresidenten i sin artikel.

Detta är den första reaktionen från en högre nivå på Kuba om den nordamerikanska militärnärvaron på Haiti efter jordbävningen, även om kubansk press redan har kommenterat den kritiskt, liksom även andra latinamerikanska regeringar och även Frankrike. Fidel Castro hänvisar till uttalanden från Kanada, Spanien, Dominikanska Republiken och andra länder och kritiserar ”ytterligare sändningar av soldater och militär utrustning” till Haiti, vilket enligt Castro kan ”leda till kaos och komplicera det internationella biståndet som redan är komplext”.

Enligt Fidel ”är det nödvändigt att allvarligt diskutera saken och ge Förenta Nationerna den ledande roll som organisationen borde ha i denna delikata fråga”.

I sin artikel, som är den tredje om jordbävningen, påpekar också Fidel Castro att ”flera regeringar
klagar över att deras flygplan inte har kunnat landa och transportera personal och teknisk utrustning som har skickats till Haiti”. Han bekräftar dock att fram till nu har ”de modesta flygplan och den betydelsefulla personal som Kuba har ställt till det haitiska folkets förfogande inte haft någon som helst svårighet att nå fram”.

I meddelandet påminner Fidel om att hundratals kubanska läkare och biståndsarbetare arbetade i
Haiti redan innan jordbävningen och efter katastrofen
har ytterligare tiotals hjälparbetare skickats till Haiti för att hjälpa de drabbade.
”Vi skickar läkare och inte soldater!”, avslutar den kubanske ledaren sin artikel.

ECUADOR
Correa reser till Haiti för att erbjuda hjälp
Ecuadors president Rafael Correa som för tillfället är ordförande i den sydamerikanska unionen UNASUR anlände till Haiti med ett solidaritetsbudskap från de 12 länder som ingår i UNASUR och gav ny nödhjälps-utrustning till Haiti från Ecuador.

På eftermiddagen fredagen den 29 januari anlände Rafael Correa till Haitis huvudstad och övernattade i lägret för FN:s MINUSTAH-styrkor där också 66 ecuadorianska soldater arbetar.

På lördagen åt den ecuadorianske presidenten frukost med sitt lands soldater som är en del av FN:s fredsbevarande styrkor i Haiti. Angående resten av besök har ingen information kommit från presidentpalatset.

Enligt den haitiska regeringens uppskattningar kommer återuppbyggnaden av landet att dröja ungefär 10 år. Detta efter jordbävningen den 12 januari som uppmätte 7,3 på Richterskalan och som har efterlämnat sig mer än 120 000 döda och miljontals skadade.

Innan jordbävningen ansågs Haiti vara det fattigaste landet på den amerikanska kontinenten och 80 procent av landets invånare levde under fattigdomsgränsen.

COLOMBIA
Tvåtusen kadaver uppges ha hittats
I byn La Macarena, 20 mil söder om Bogotá, anmälde byborna, fristående organisationer och
pressen förra veckan att det bakom byns kyrkogård ligger ungefär 2000 oidentifierade kroppar begravda som lär ha mördats av paramilitärer och begravts av armén. Regeringen förnekar alltihop.

La Macarena är känt som en ”hett ställe”, inte bara för att temperaturen brukar gå upp mot 28 grader, utan också på grund av den betydande närvaron av illegala grupper, först rebeller och sedan högerextrema paramilitärer. Dessa paramilitärer är enligt uppgifter de ansvariga för att ha mördat, styckat och begravt civila i byn. En del av dessa offer kan vara ”den massa av sociala ledare, jordbrukare och byförsvarare som har försvunnit utan att lämna ett spår efter sig”,
enligt vad byborna har berättat för Jairo Ramírez från Colombias permanenta kommitté till försvar för mänskliga rättigheter.

Nyheten om denna makabra upptäckt, som om den visar sig vara sann skulle vara den största av sitt slag i Colombia, har återigen fört upp frågan om försvinnanden på landets politiska agenda. Enligt åklagarmyndigheten rapporteras 25 000 colombianska medborgare vara försvunna.

Hansalbin Sältenberg