– Min uppgift är att inleda ett forskningsarbete kring globaliseringens lokala fotspår, så som de tar sig uttryck i Malmöregionen, säger Hans Abrahamsson.

Han menar att städer och regioner blir allt mer invävda i och beroende av dynamiken i den globala politiska ekonomin, en utveckling som påverkar lokala levnadsförhållanden på många plan.

– Inte minst påverkar det förutsättningarna till en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Globaliseringen är också en ojämn process där vissa områden utvecklas snabbare än andra. Detta skapar inte bara inkomstskillnader mellan länder, utan också inom länder och inom städer, säger Hans Abrahamsson.

Ojämn utveckling

Den ojämna utvecklingen skapar både framgångssagor men också nya sociala spänningar och konflikter, både mellan länder och inom länder. I Sverige är både Göteborg och Malmö tydliga exempel på detta, menar han.

– De är rätt lika, båda har lyckats osedvanligt väl med att gå från traditionella industristäder till att bli kunskapsstäder. Men båda visar också på ett ökat utanförskap, som inte minst visar sig i en ökad segregation i boendet, säger Hans Abrahamsson.

Just Malmö tycker han är extra intressant från forskningssynpunkt.

– Utan att bli politisk så finns det finns en uttalad vilja från kommunledningen i Malmö om att hantera problemen. Man ”lägger örat mot marken och lyssnar” och funderar mycket över hur man ska få till det folkliga deltagandet, med enkäter och möten till exempel. Det tyder på att det finns en insikt och vilja att jobba med problemen.

Ny global dynamik

Dagens segregation ser inte heller längre ut på det gamla klassiska sättet, sinnebilden från förr om nord och syd, fattiga och rika. Internet och olika sociala medier ger en ny global dynamik där människor samlas i nya grupper och enas om nya mål, oavsett ålder, kön, jobb, ekonomi och annat. De globaliserande krafterna tycks också påverka Malmö mer än andra svenska städer, menar Hans Abrahamsson.

– Malmö är helt enkelt närmare kontinenten och också genom Öresundsbron rent fysiskt förbundet med resten av världen på ett annat sätt än övriga landet. Det påverkar sannolikt också globaliseringens effekter.

Hans Abrahamsson kommer att fortsätta sin forskning på Göteborgs universitet och arbeta halvtid i Malmö, där han uppfattat ett trefaldigt syfte med sitt forskningsarbete.

– Det första handlar om teori- och metodutveckling. Hur skall vi kunna uppfatta och studera globalisteringens avtryck? Det gäller att hitta både en mötespunkt mellan urban sociologi och olika globaliseringsteorier, samt metodologiska verktyg någonstans i gränslandet kring global etnografi, säger Hans Abrahamsson.

Öka studenternas kunskap

Det andra forskningssyftet är mer empiriskt, att undersöka och kartlägga sambanden mellan det globala och det lokala utifrån det teoretiska och metodologiska förarbetet.

– Vilken betydelse spelar tillhörigheten i olika globala nätverk för den ekonomiska utvecklingen och människors sätt att hantera de konflikter som följer globaliseringens spår? Det är en av frågorna där, ger Hans Abrahamsson som exempel.

Det tredje syftet handlar om att föra in forskningsresultaten i högskolans grundutbildning.

– Det ska öka studenters kunskap om omvärlden och världsmedborgarskapets omständigheter, och därmed också deras förmåga att förhålla sig till och själva producera policyrelevant kunskap, säger Hans Abrahamsson.